Nyheter

Luleå Baskets ungdomslag på äventyr i Italien

Luleå Baskets ungdomslag har under några dagar provat sina vingar i Italien. Coach David ”Keso” Nilsson berättar mer och reflekterar över helgen som gått.

I första matchen mötte vi SMIT Roma som spelar i Italiens tredje division. Laget vi mötte verkade vara en mix av deras damlag och ungdomslag. Vi blev mycket väl omhändertagna på plats och det var en mycket trevlig tillställning

Matchen var mer fysisk än vi var vana vid på hemmaplan så vi hade en lite startsträcka för att vänja oss. När vi väl kom in i vårt snabba spel hade SMIT inte så mycket att säga till om. Det allra mesta såg väldigt bra ut på båda planhalvorna och vi släppte aldrig riktigt på gasen utan kunde vinna matchen med 71-41. Mest glädjande var hur snabbt vi vande oss vid det fysiska och tillåtande spel som domarna tillät. Armar, händer och slag blev konsekvent foul men nästan all annan kontakt var grön! Rolig basket!

Vår andra match mot San Raffaele Roma blev, precis som väntat, en annan matchbild. Laget spelar i Italiens andra divison och även om många av damlagets spelare inte var med så fanns par äldre som drog ett tungt lass kompanjerade av mycket duktiga tjejer i gymnasieåldern.

Om matchen mot SMIT en nivå över vad vi var vana vid rent fysiskt så var denna match flera nivåer över det. Här var vi verkligen tvungna att ta i allt vad vi kunde för att skapa fördelar i halvplansspelet. Efter den första chocken la sig och vi märkte hur vi var tvungna att alltid röra oss för att vara spelbara när kompisar attackerade så blev det mycket bättre. Samma sak gällde defensiven, det fanns inga utrymmen att tveka i några rotationer och situationer på boll, då blev vi straffade direkt. Vi hade en period halvvägs in i första till slutet av andra perioden där vi stod på oss riktigt bra och hittade lösningar både offensivt och defensivt på ett jättebra sätt med några riktigt fina poäng som resultat. Det kändes som att San Raffaeles utmärkta försvar och utomordentliga fys tvingade oss att hitta mer kreativa lösningar än vanligt och det gav alltså stundtals strålande resultat. Några onödiga turnovers i slutet av andra perioden gjorde dock att San Raffaeles ledning växte till över tio just innan halvtid och det kändes som ett litet slag i magen.

I andra halvlek blev vi väldigt passiva och inte alls lika bra fart och inställning som i första. Mycket på grund av att vi var tröttare än vanligt då matchtiden var längre (4×12), motståndarna större, snabbare och starkare. Hallen var varmare än hemma i norra Sverige och rotationen blev kort pga ett par skador. Summerat en väldigt värdefull match där vi kan ta med oss massor av lärdom, speciellt från spelet i första halvlek.

Sista matchen spelades mot Stella Azzura, en basketakademi liknande RIG i Luleå med spelare från hela Italien som bor i nära anslutning till deras utmärkta träningsanläggning. De har en rik historia och har producerat spelare som Andrea Bargnani som spelat länge i NBA och i år kom deras HU18-lag tvåa i Euroleagues U18-turnering. Precis som ganska ofta för lag från Luleå och Norrbotten stod det tidigt klart att vi inte hade ett längdövertag. Inte ens nästan faktiskt. Allt som oftast var fyra av fem spelare på planen minst ett huvud längre för Stella Azzura. Där vi tidigare matcher behövde vänja oss vid fysikalitet och kontakt behövde vi den här matchen vänja oss vid täckytor långt större än vi är vana vid. Att passa över huvudet på någon i Stella Azzura var bara att glömma och även om man kände att man hade yta kring ringen dök det ofta upp en lång arm som blockade skottet. På samma sätt som de tidigare matcherna behövde vi en liten period att vänja oss vilket är helt förståeligt. I vad som är vår sista match för säsongen och sista matchen för de födda 1999 som går ut gymnasiet passar vi på att göra en av våra absolut bästa matcher för året. Motståndarnas övertag i storlek löste vi genom att fronta och dubbla inside och nästan alla roteringar i försvar var perfekta.

Det var riktigt roligt att se hur vi vant oss vid det fysiska spelet och tog det till en ny nivå mot Stella Azzura. Nästan all kontakt togs regelrättigt och det smällde en hel del men vi stod på oss alldeles utmärkt. I den defensiva returtagningen utblockerade vi hur bra som helst och släppte försvinnande få returer. Offensivt hade vi en himla fart både upp och ner och sida till sida. Deras storlek gjorde att vi inte alltid kunde ta den till korgen på första attacken men vi hjälpte varandra med att vara väldigt aktiva utan boll för att hitta passningsvinklar som möjliggjorde flera nya attacker på varandra eller fria skott. Tack vare det bra spelet kunde vi gå in i fjärde perioden med endast en poängs underläge. Väl i fjärde perioden började några trepoängsskott trilla i vilket gav ännu mer energi åt defensiven som var näst intill otrolig i fjärde perioden. Buret av skyttet och det defensiva hårdjobbet kunde vi vinna fjärde perioden med 22-8 och därmed matchen med 13 poäng, 68-55.

Summerat alltså till två vinster av tre möjliga, en himla massa lärdomar att ta med sig hem inför nästa säsong och en perfekt avslutning för lagets 99or som nästa år går vidare mot nya utmaningar både basketmässigt och i livet som helhet!

Hälsningar,
David.